TA HUNTU NOS TA FORMA NOS MUSEO NASHONAL E MAPANAN DI "WERBATA" Banda di literatura i dokumentonan di archivo, loke tambe por suministrá datonan balioso pa por realisá diferente forma di investigashon kultural i históriko, manera desaroyo di un siudat, ta mapanan históriko. For di siglo 17 tin diferente mapa bunita i balioso trahá di e islanan di Antia. E promé mapa di Kňrsou kaminda forma di e isla ta korektamente representá nan a traha te na 1816/1817 riba enkargo di e gobernador di e tempu ei. Promé ku esei tabata representá e isla generalmente demasiado 'korkobá'. Riba e mapa 'ku manuskrito' di e isla "Curaçao" tin indiká pa promé biaha tambe e plantashi- i e lanthůisnan. Ta e militar, kapitan-ingeniero H. J. Abbring a traha e mapa. No opstante ku tabata eksistí vários mapa kaba, alrededor di 1900 hende no tabata sa kon Kňrsou ta partí eksaktamente segun e diferente dońonan di tereno. Sea nunka no a traha mapa di propiedat di 'domein' ňf si tabatin mes no a mantené nan sufisientemente al dia. Kadaster no tabata eksistí e tempu ei. Di propiedat partikular tabata eksistí generalmente 'rooibrief' bieu redaktá na momentu di kompra, herensia ňf ora ku a hańa un hipotek, pero den bida diario eseinan no a hunga niun papel. Un habitante di stat tabata referí normalmente na su number di kas i un dońo di plantashi tabata deskribí su tereno, manera esei tabata kustumber pa siglo kaba, menshonando e plantashinan rondó di su propiedat. E nesesidat pa yega na mapanan ku detaye a bini sin embargo di un otro ángulo. Gobernador De Jong van Beek en Donk, ku tabatin gran interes den agrikultura a bini ku e inisiativa i a kuminsá na 1904 ku restourashon di e damnan ku despues di emansipashon (1863) a bai mashá atrasá i ku konstrukshon di un kantidat di dam nobo, pa medio di kua por a mehor  suministro di awa pa agrikultura. E mapanan trahá na siglo 18 i siglo 19 no tabata sufisientemente detayá pa uso. Ademas, e diferensia den subida i bahada di tereno ku pa konstrukshon di dam tabata asina importante tabata indiká ku vários matis di tinta china so (mas skur a pinta e koló, mas pará e tereno tabata). Pa por a pone e damnan na e mihó lugánan posibel, gobičrnu a disidí di registrá e islanan riba mapa topográfiko. Ku e fin akí e topógrafo J.V.D. Werbata a yega Kňrsou na 1906 bon ekipá ku instrumento di midi i pinta. Na India Oriental, den servisio di 'Topografische Dienst van Nederlands Indië' ela kobra hopi eksperensia ku registrá riba mapa e tantísimo islanan di aya. Kaptan L. Lens prosedente di Hulanda a tuma triangulashon pa su kuenta. Esaki ta nifiká ku a pone un ret fiktisio di triángulo riba henter e isla ku en total 45 punto di triángulo. Komo punto di triángulo tabata skohe generalmente kabes di seru pa motibu ku nan tabata bon visibel for di diferente ángulo. Ora di bolbe hasi un triangulashon a pone e konosido palunan di betňn pintá blanku ku pretu. Kaba, for di e lugá kalkulá di e puntonan di triángulo por a midi sobrá di e tereno denter di e triángulo ei detayadamente. Pa por a traha mapa ku eksaktitut, espesialmente pa motibu ku e tereno tabata subi i baha aki i aya, a disidí ku ta traha e mapanan riba eskala di 1 : 20.000. Na 1907 a kaba ku triangulashon i na 1908 despues ku Werbata a kaba di midi por a manda nan imprenta na Hulanda. Na 1909 Werbata a kaba su trabou i el a bai Indië bčk, despues ku el a prepará e yu di Kňrsou Jonckheer pa huntu ku Lens pone e otro islanan riba mapa. Na 1911 a sali publiká serka J. Smeulders & Co na Den Haag "Topographische kaart van Curaçao" konsistiendo di 18 blachi di 46 x 46 cm., konosí awendia komo e "Mapanan di Werbata". Mapanan topográfiko di e isla publiká despues ku yudansa di kartografia aéreo, nunka no a trese kambio pa loke ta eksaktitut den e presioso mapanan akí, ku sumamente hopi detaye i na koló. Un ehemplo kon detayá Werbata a traha ta resaltá entre otro den e sistema ku el a indiká e lugánan kaminda tin konstrukshon. Ku forma di pinta i pa medio di koló el a hasi distinshon entre 'edifisio di piedra', 'edifisio di palu' i 'kas di bara'. Pa indiká tranké ňf separashon di tereno el a hasi distinshon entre 'muraya di piedra', 'kurá será ku palu', 'kurá será ku piedra natural' (muraya di katibu) ňf 'kurá será ku mata bibu'. E mapanan ta pa tal motibu sumamente informativo pa investigashon históriko. Loke ta hasi e mapanan di Werbata asina importante ta ademas e echo ku el a pinta nan djis promé ku yegada na Kňrsou di industria petrolero ku a bin kambia di un forma asina drástiko e imágen rňnt di Schottegat ku su tantísimo lanthůis- i plantashinan. Werbata a traha banda di un mapa di henter e isla, tambe un mapa di e distrito urbano riba kua el a indiká e edifisionan bieu na Punda, Pietermaai, Scharloo i Otrobanda. E mapa akí a mira lus na 1912 na eskala di 1 : 5000 riba 2 página. E mes ańa a sali e mapa topográfiko di Aruba, na un eskala di 1 : 20.000 riba 8 página; na ňktober 1915 a sali esun di e parti hulandes di St. Maarten riba 2 página i esun di St. Eustatius riba un página. Finalmente a sali e mapa topográfiko di Boneiru na 1916 riba 10 página. Lamentablemente no tin mapa trahá di e isla Saba. Resientemente Harrie Verstappen a pone tur mapa di Werbata riba 2 CD Rom. Nan ta optenibel na Museo Marítimo, Mensing's Caminada, NAAM i por buska 'werbata' riba website www.curassow.com. Fuente: ENCYCLOPAEDIE VAN NEDERLANDSCH WEST-INDIE, DEN HAAG, 1914-1917 Newton, Michael A., ARCHITECTUUR EN BOUWWIJZE VAN HET CURAÇAOSE LANDHUIS, Delftse Universitaire Pers, 1986 Soest, J. van, OLIE ALS WATER, DE CURACAOSE ECONOMIE IN DE EERSTE HELFT VAN DE TWINTIGSTE EEUW, Zutphen, 1977 Werbata, J.V.D., DE TOPOGRAFISCHE OPNEMING VAN DE BENEDENWINDSCHE EILANDEN (KOLONIE CURACAO); In: Jaarverslag van de Topografische Dienst in Ned.-Indië, 1907 Werbata, J.V.D., DE TOPOGRAFISCHE OPNEMING VAN HET EILAND CURACAO; In: Jaarverslag van de Topografische Dienst in Ned.-Indië, 1909 -- Teksto: Michael A. Newton. Ku gratitut na Eddy Baetens. E seri 'Ta huntu nos ta forma nos Museo Nashonal' ta sali tambe den Extra na papiamentu i den The Daily Herald na ingles. Reakashon i sugerensia pa kontribushon ta sumamente bon biní. Por alkansá Museo Nashonal di Arkeologia i Antropologia (NAAM) na de Rouvilleweg 7, telefňn (09) 462.1933, fax (09) 462.1936 e-mail: naam@curacao.com.